Tack för ert stöd!
Det har varit tufft den här sista tiden när mor har varit mycket sjuk och till slut fick somna in lugnt och stilla. Under veckan som har varit har vi ägnat åt en massa praktiska saker som att sortera och dela alla saker, städa ur lägenheten, ordna med allt som hör till begraving och minnesstund... nu är det praktiska snart ordnat. Antar att det kommer en massa känslor nu när det lugnar ner sig.. Åh, vad jag saknar min kloka lilla mamma!
Hemma har en hel del tid gått åt till att plocka upp ur kartonger, alla fina saker som föll på min lott, och som mamma och pappa har samlat ett helt liv står nu i mina (och syrrornas) skåpar och vitrinskåpar. Känns faktiskt lite konstigt.
Igår hjälptes mitt stöd i livet och jag åt att städa vår egen lägenhet - har inte blivit mycket gjort hemma sista veckorna. Nu står fönstren på tur att torkas - kanske blir det under denna vecka??!!:D
Torsdag hade kören konsert - gick superbra och för att låna Emmas uttryck så "rockade kören fett"!! Vi åker till Härnösandstrakten för att göra en del konserter under Kristihimmelsfärdshelgen. Ska blir hur roligt som helst!
Som sagt TACK för att ni FINNS! Önskar att jag kunde tacka er alla personligen - men tyvärr så är det inte möjligt!
Sänder en blomma till er.....
KRAAAAAM!
Liza
Text och foto: ©Liza, vardagslycka.blogg.se
Så tråkigt att läsa om din mor. Alltid jobbigt att ta sig igenom sådana saker. Hoppas du får en lugn period framöver...
Kram Marie
Skönt & se ett inlägg från dig !
Visst känns det konstigt att saker som tillhört ens nära & kära, plötsligt får ett annat värde.
Förstår dina tankar !
Skönt & se att du kan gå framåt, fastän det känns svårt ibland, men ta en dag i taget & nu kommer sommaren att njuta av.
Tack för blomman =0)
Kram Nettan
Vi fick ju en del saker efter mormor å visst känns det konstigt att se sakerna hemma hos mig nu när man alltid sett dom hos mormor förut. Men det känns fint att ha så fina minnen anknuten till sakerna.
Hoppas ni får vila å "varva ner" i lugn å ro... För visst kommer det komma känslor...
Stor kram, Maria
Tack själv snälla lilla du för den fina blomman! Önskar dig allt gott! Kram Anna
Tack för att DU finns!
Efter begravningen var det som värst tyckte jag....
Men då kommer du att vara i trygga händer! Vi ska ta väl hand om dig!!! ;)
Jättekram till dig!
Känns som tankeöverföring att du hade gjort ett inlägg här i kväll. Tänkte på dig när jag var ute med vovven förut! Det är så MYCKET när man står där och ska fixa och dona. Så mycket känslor, som om hela livet spelas upp i snabbrepris på något vis. Minns när jag stod där med GARNNYSTAN och översvallades med känslor. Milda tider! "Tänk när mamma stickade av det här garnet, då var han/hon liten" osv.
Kram till dig! Det är en lång väg att vandra, till den nya vardagen. Att skriva av sig är ett bra sätt att sätta ord på sina känslor och även få lite "respons".
Tänkte att vi skulle hinna förbi er under helgen...men du vet hur det är ! Blev liiite länge på stan igår och en hungrig och något sur 11-åring är inte att leka med...hehe...så det blev raka spåret hem till grillen och middag ! Och sen fastnade jag i champagneflaskan...hihi...mums filibabba !
Ni vet att kaffet alltid står på här...och hemma är vi nästan jämt :D !
Ha en fin start på veckan vännen !
***
JÄTTEKRAAAM från EVA !!!
Bamsekramar från Carlssons
Usch ja, ni måste ha haft en jobbig tid med allt praktiskt att ta hand om, o sen kommer alla känslorna med saknad, sorg o allt annat. Skönt att ha syrrorna, maken o barna som kan trösta o finnas till hands, många kramar på dig vännen
Kram igen!
Hamnade här, på din blogg, lämnar ett spår innan jag går vidare...
Önskar dig en fortsatt trevlig dag!
Jag beklagar djupt det inträffade, din mors bortgång, men det värmer att se att du haft ett sådant stöd av dina bloggläsare - fina människor!
Passar också samtidigt på att önska dig välkommen till mig:
http://www.metrobloggen.se/offer
Bloggen är mitt klotterplank, den enda fungerande terapin för att ta mig tillbaka till ett ljust liv efter att blivit offer för en våldtäktsman.
En blogg om händer som adrig slutar kännas, tårar som aldrig slutar rinna och minnen som alltid finns kvar. Tiden läker inte alla sår!
Finns intresset går det att, via bloglovin, prenumerera på min blogg - vilket verkligen uppskattas!
Uschja att dela grejjer är inte roligt. Det blir så definitivt. Det tar lång tid innan man upptäcker att man inte kan RINGA längre..
Mina tankar är hos dig!
Kramkram
Kram till dej!
Tack!=) Mamma är ju blogg-drottningen så jag måste ju följa henne =) Kram på dig!
Svar: Jo det är som vanligt med mina dumma diskar:( Trist med sånt.Ska kämpa på hos sjukgymnasten...
Skickar några till bamsekramar från Carlssons.
Ord känns inte tillräckliga!! Jag tänker så på dig och de dina.
~Livet i byn