Så har den första dagen på det nya året passerat - utan att göra minsta väsen av sig....

Eftersom största delen av dagen har tillbringats i soffan så har jag funderat på hur förra året egentligen var? Var det ett bra år eller...

Ja, det var det, och jag har så mycket att var glad och tacksam över:

*Vårt senaste barnbarn. I april kom mini-prinsen till världen och jag fick äran att vara med honom eftersom den ömme fadern satt fast på en flygplats och inte hann hem i tid (aksmolnet). Hans födelse föregicks av lite dramatik. Mellandottern åkte ambulans... och jag efter!! Upptäckte i sista stund att jag hade en polisbil framför mig.. stoppades av röd lykta (nykterhets- och körkortskontroll). Lämnade kontrollen med tjutande däck och den snälle polisens ord ringade i mina öron: "Lova att du kör försiktigt"! Tillbringade natten i en plastfåtölj på sjukhuset - oj, vad vi  hann prata om allt jag och min mellandotta. Snabba ryck på morgonen.. och så kom han då finaste miniprinsen! Minnet av att jag fick äran att hålla den lilla fina handen och stryka honom på kinden först av alla gör mig fortfarande så full av tacksamhet.

*Våra tre andra barnbarn - lyckan av att se deras utveckling och egna personligheter. Att finnas där för dem och se kärleken i deras ögon. Det finns inte bättre än att höra ordet mormor....!!

*Våra fantastiska döttrar... är så stolt över er alla tre! Ja, jag är glad över mina svärsöner också! Ni är så bäst!  

*Min man som stöttar och får mig att skratta när värken är som värst. Vi har varit tillsammans länge - hoppas att vi får dela ålderdomen också! Lite rock´n´roll på hemmet skulle inte skada!

*Sommarens semesterresa på tu man hand med älskad make! En resa utan tydliga mål.. vi åkte dit näsan pekade! Åh, så kul vi hade!!  

*Systrarna mina med familjer... tur att jag har er!
 
*Mina goa vänner - ni betyder så mycket!

Skulle som ni förstår kunna skriva en hel roman... om stugan, hemmet, jobbet, ja, det finns hur mycket som helst!

Min önskan är att 2011 ska bli ett ännu bättre år! För egen del så hoppas jag att slippa ha så ont i ryggen att jag ska kunna återgå till ett "normalt" liv! Kunna ta hand om barnbarnen, jobba, orka umgås mer med vänner, sjunga i kören... ja, det är OK om värken återgår till normalont - det kan jag leva med!

Om ni har orkat läsa ändå hit - har ni gjort det bra!
 
Visst ska vi ha ännu ett härligt år tillsammans - både i bloggvärlden och i verkliga livet!